Jag har många gånger tänkt på ordet pension. Ibland när jag pratar med vänner om att jag ska pensionera mig tidigt rynkar de pannan och frågar om jag ska sätta mig och vänta på döden. Ungefär. För just så är det, själva ordet pension associerar många med att “nu är det slut”. Pensionen är någonting grått, tråkigt och främmande…
För mig är det tvärtom. Det är lite därför jag har haft problem med konceptet FIRE. Även om jag de facto strävar efter “Retire Early” så innebär det inte att jag ska sluta arbeta för att inte göra någonting. Tvärtom ska jag göra så mycket mer, men det innebär inte att jag kommer arbeta i ett vanligt förvärvsarbete.
Därför stryker jag FIRE från och med nu och börjar med FIND – Financially Independent, New Dawn. Det kanske inte är ett koncept som kommer slå över hela världen, men kom ihåg var ni hörde det först… När jag väl skjuter ut mig från ekorrhjulet är det en ny gryning som gäller.
Ny gryning betyder för mig att då börjar mitt nya liv. Ordet pension tänker jag inte över huvud taget använda mig av – någonsin. När jag väl lämnar förvärvsarbetandet är jag fri och då kör vi på som om det inte fanns någon morgondag.
Eller rättare sagt som vi borde leva livet, även idag. Ingen av oss vet om det finns någon morgondag, men vi vet att vi är här just nu. Livet är till för att levas och det blir betydligt lättare den dag större delen av dygnet inte behöver upptas av ett “måste”-arbete.
Just den här inställningen till pensionen är någonting som borde ändras över lag. De människor som går i pension vid den allmänna pensionsåldern (vad den nu kan vara, det varierar en del) har kanske 20-40 år kvar att leva. För min del har det alltid varit för lite tid, så jag hoppas jag kan lägga på åtminstone tio år på tiden som är kvar.
Att pensionera sig behöver inte för någon människa betyda att man bara ska sitta och vänta på att dö. Tvärtom är det verkligen då det är dags att göra det där man väntat med, men som man inte borde vänta med. Om ni förstår vad jag menar.
För min del kommer det att innebära en hel del att äga min tid. Jag kommer läsa mer, motionera mer, laga bättre mat, jaga mer, träna mina hundar mer, titta mer på stjärnorna i mitt alltför sällan använda teleskop, se mer på film, grilla mer, resa betydligt mer (och under längre tid), upptäcka nya intressen jag inte hinner upptäcka idag, och mycket mer.
Någonting är visserligen grundläggande fel i vårt samhälle när vi arbetar så mycket att vi inte orkar vara lediga. Vi stressar nu mer än någonsin, trots att maskiner gör arbetet mer än någonsin tidigare. Den ständiga kampen som pågår om att synas, höras och finnas eliminerar det som verkligen betyder någonting i livet.
Hur tänker du kring pensionen?