Att ha ett mål med sitt sparande eller sin resa mot ekonomiskt oberoende är självklart. Frågan är förstås om det är rätt mål du har. Du kan tro att det är rätt nivå du har satt, men utan att veta ditt mål så ska jag försöka utmana dig lite.
De flesta av oss har en realistisk bild av vad vi klarar av och var vi befinner oss i vår resa. Men jag skulle vilja hävda att de allra flesta, på grund av begränsningar de själva satt upp mentalt, har fel mål.
Säg att du vill bli ekonomiskt oberoende och att du därför har satt ett mål på att äga 25 gånger din levnadskostnad. Det är det som kallas fyraprocentsregeln och alla som håller på med att försöka ta sig ur ekorrhjulet känner till den regeln.
Har du till exempel 250 000 i årskostnader så behöver du 6 250 000 för att kunna leva utan några andra inkomster. Fair enough. Strax över sex mille är uppnåeligt för de flesta, givet tillräckligt med tid. Men nöjer du dig med det? Är det vad du ska uppnå?
Det kanske är vad du nöjer dig med, men du kanske vill ha lite mer guldkant än vad du har idag. Särskilt om du behöver ägna ditt liv åt att leva snålt fram till dess att du uppnår ekonomiskt oberoende. Säg då att du vill nå 10 miljoner. Är det fortfarande uppnåeligt?
Klart det är! Tänk inget annat. Låt inte dina egna mentala begränsningar begränsa dig. Sätt ett mål på 50 miljoner istället och sätt igång. Vad behöver du göra för att nå de pengarna?
Problemet för många människor är att vi är otroligt duktiga på att sätta gränser. Gränser som många gånger inte finns. Jag vill hävda att alla från start kan bli vad de vill. Även om det krävs talang för vissa saker (musik, författande, måla tavlor osv) så kan även den mest talanglöse bli åtminstone tillräckligt bra. Det krävs dock att man ger sig tusan på att nå dit man vill.
Vi trälar ofta på i samma fotspår och misslyckas därför att vi inte tror att det går. Vi kan säga att vi tror att det går, men i grund och botten finns det något djupt inom oss som säger emot. Jobba bort den där onde anden i källaren och ge dig djävulen på att lyckas. Sätt mål som verkar som en fantasi och intala dig sedan att det inte är en fantasi. Föreställ dig där uppe på toppen av det ekonomiska Mount Everest och sikta sedan på stjärnorna.
Det gamla ordspråket om att sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna är bra, men lika oanvändbart som “the sky is the limit”. Det finns inga gränser. Sätt ett mål som är högt som helvete och gör det nu.