Platt skatt på 20%

Vänstern gapar ständigt om att höja skatterna för att få råd med välfärd, men som vanligt har de missat att man bara kan ha råd med välfärd om det finns någon som arbetar med arbeten som inte är konstgjorda. En marknadsekonomi kräver tillverkning och konsumtion, men det behöver jag inte tala om för er som läser den här bloggen. Istället ska jag ge mig ut på hal is, sticka ut hakan och svinga fritt. Vad sägs om en platt skatt på 20%?

Staten finansierar idag en mängd olika verksamheter som inte har med statens grundläggande uppdrag att göra. Som opera exempelvis. Operaverksamheter och olika museer fick hela 300 miljoner+ extra i stöd under 2020 på grund av pandemin. Ett annat område som också får stöd av staten är olika medier. Det här är bara några exempel på miljoner pengar som rinner ut ur statskassan.

Det finns gott om andra exempel, men det intressanta är att det kostar en hel del att ta hand om den ofantliga apparaten. Att styra riket och att ha en samhällsekonomisk förvaltning kostar ett antal miljarder, ungefär 16-17 miljarder vardera, totalt 34 miljarder för budgeten 2021. Det är sjukt mycket pengar bara för att dra runt Sverige.

Jag tror förstås inte att man kan plocka bort rikets styre utan vidare, men jag är helt säker på att det går att effektivisera en hel del – inte minst om man slutar betala och hantera kulturbidrag till operan och liknande. Det finns förstås många andra poster man kan fundera över, som den heta potatisen migration (9 miljarder) och internationellt bistånd (47 miljarder) såväl som den ännu hetare potatisen integration (vad den kostar går inte att få ett entydigt svar). Socialbidrag på 110 miljarder (dvs det som kallas ekonomisk trygghet vid sjukdom) är ytterligare en enorm summa som man kan fundera över.

Vi har ett enormt högt skattetryck i Sverige, vilket medför att utrymmet för konsumtion blir därefter. Varför inte införa en platt skatt på 20% på alla inkomster, ta bort alla stämpelskatter och överbeskattningar, så får vi en jämn fin modell som gör att vi i princip kan banta bort en stor del av Skatteverket (som är en del av samhällsekonomiska förvaltningen ovan).

Att ha en platt inkomstskatt har många fördelar. Alla skulle direkt se vad de har för disponibel inkomst och hur mycket staten faktiskt tar. Långtifrån alla fattar det idag, de tror att de “bara” har en inkomstskatt på X procent (ofta runt 31-33%). Dessutom skulle vi få en ekonomisk rättvisa där alla betalar lika stor andel och därigenom också får tillbaka lika mycket som alla. Samhället kan då ägna sig åt vad staten bör ägna sig åt.

Tror du att 20% skulle räcka? Jag tror det skulle räcka mer än väl om man säkerställde att staten ägnar sig åt sina grundläggande uppgifter. Det ökade konsumtionsutrymmet skulle skapa nya arbeten och antalet faktiska skattekronor skulle öka.

Notera att jag har inte räknat i detalj på om just 20% skulle räcka. Det är enbart ett antagande för att utmana, men helt fel tror jag inte att det är.

10 Comments

  1. Runt 25% skulle sannolikt vara görligt utan större budgetförlust eftersom medianlönen i sverige får en netto inkomstkatt efter jobbskatteavdrag på 24%

    Räknar man på 10%-percentil 23500, mitten 31700 90%-percentil 50000 så blir viktad medelnettoskatt 24%

    25% kanske inte skulle vara så lyckat dock då det skulle leda till högre nettoskatt för låginkomsttagare och lägre för höginkomsttagare vilket är politiskt självmord för alla partier, så 20% är nog det som behövs för att vara genomförbart. Då kan man dock tänka sig ett tapp på runt 20% av intäkterna vilket med dagens intäktsnetto på 650 miljarder betyder att det får kapas runt 130 miljarder. Det löser vi med en statlig trängselskatt i hela Borlänge.

    • Haha, bra förslag. Borlänge måste bidra. Stort tack för utvecklingen av nivån.

  2. Bra inlägg! Jag brukar säga att bara momsen borde räcka för att driva Sverige för att provocera lite. Ihop med arbetsgivaravgifter och bolagsskatten borde det räcka en bra bit iaf.

    /Aktiepappa

    • Tack – och det är förmodligen helt rätt. Staten är otroligt duktig på att slösa med pengar och aldrig hör man kostnadssänkningar som förslag.

  3. Jag har fått höra följande sanna historia: När Sovjet och hela östblocket föll ihop i början på 90-talet så kom det många studiebesök till Sverige från de “nya” staterna (alltså de som varit ockuperade i ca 45 år). Vid ett tillfälle så tog den svenske värden, en moderat kommunalpolitiker i Stockholm, sina gäster med på en promenad på Götgatan på Södermalm. På den tiden fanns det två skyskrapor på Söder, Folksams kontor vid Skanstull var det ena.
    När de kom fram till den andra så undrade förstås gästerna vad detta är för viktig byggnad. “Det är här vi hanterar våra skatter” svarade värden. “Tänk på det här huset när ni formar era egna lagar och regler. Kommer ni att behöva ett så här stort hus för att hantera det?”.
    Gästen var förstås både förvånad och förskräckt över att det behövdes SÅ många människor som det ryms i kontoren på Skatteskrapan för att hantera skatterna som staten tar in. Väl hemma så hade de tuffa tider att bygga upp ett land som misskötts under lång tid. Frågan var hur man skulle få det att gå ihop?
    De införde plattskatt!
    När svenska politiker nu frågar dem hur de får det att gå ihop och påpekar att det måste vara orättvist att de som tjänar väldigt mycket (både företag och privatpersoner) betalar så låg skatt så får de till svar:
    “Det är bättre att alla betalar samma låga skatt procentuellt än att de som har väldigt mycket lägger ner massor av tid och resurser på att hitta kryphål för att inte betala något alls.”

    • Fantastiskt bra berättelse, och slutkommentaren är helt rätt – det är precis det som det handlar om. Och det intressanta är att sossarna på något underligt sätt cementerat en påhittad orättvisa. Det mest rättvisa är en jämn skattesats, då betalar alla samma andel av sin inkomst. Allt annat är orättvist.

  4. Det finns en hel del verksamheter som just du inte vill ha. Har träffat på människor som på allvar tycker att försvaret var helt onödigt. Så vad som anses nödvändigt skiljer sig en hel del. Kompromissen har blivit att väldigt många får sina små hobbyprojekt finansierade via skattsedeln, liksom en massor av korruption (det går att köpa ämbeten, men kallas utförsäljning). Frågan är om det skulle bli enklare och billigare att exempelvis sjukförsäkringar sköts utanför skattesystemet. Svaret är nog i många fall nej. Istället borde man fokusera på vilka saker som lämpar sig bäst för statlig styrning och vilka som inte gör det. Därefter sätter man skattenivån.

    • Ja, det är sant att det finns många personliga preferenser kring verksamheter som folk vill ha. Det är dock en stor skillnad kring vad staten ska ägna sig åt och vad staten kan ägna sig åt. En stat som slösar hej vilt med skattepengarna tar inte ansvar för intäkterna. Allt som inte är nödvändigt för att bibehålla grundläggande säkerhet är vad jag anser att staten inte ska ägna sig åt.

      Nu kan man argumentera för att det också är personliga preferenser, vilket till viss del stämmer, men jag tar avstamp i liberalism och personlig frihet. Inte att ha en överförmyndarstat som subventionerar vissa sporter, men inte alla. Som tillåter vissa monopol (spel. alkohol och public service), men som aktivt motverkar fritt företagande. Som ägnar sig åt att vara en global socialbyrå utan att åstadkomma ett skit som förändrar något. Som säger sig värna om miljön men inte gör ett dugg åt överbefolkningen. Och så vidare.

      Du avslutar med att hålla med, vilket är intressant – jag trodde du hade en annan inriktning genom inledningen. Just din näst sista mening är vad jag försöker framhäva. Staten måste rannsakas och granskas, nagelfaras för varenda krona som spenderas.

      Och för att vara konkret, tycker du att staten ska subventionera exempelvis opera? Och i så fall, varför då? Varför utöva konstgjord andning på en konstform som mycket få uppskattar?

      • Tycker de ska sänka stödet till just opera, även om det går att se fördelar med operan – en mer spännande kultur, som är mer värd att älska och försvara. Alla ska kunna ta del av operan, men i praktiken fungerar det inte så. Personer som gillar opera är ofta sådana som betalar mycket skatt och då ger man dem ‘mer för skatten’. Lite som tennis. Sen finns exemplet museer, som ju flitigt besöks av utländska turister. Varför i hela friden ska svenska skattebetalare betala för att de ska få gratisbesök? Bättre då att ge alla som under året betalat x kronor i skatt rätten att gå på två museebesök eller operabesök “gratis”. Viss typ av kultur anses ju värd att ge skattemedel, men inte annan. Ofta är har finare kultur företräde. Dataspel – momsbelagt. Teater – skattestöttat. Rollspel – både stöttat och momsbelagt. Osv..
        Kulturtanterna kommer bli upprörda, men en del av dem betalar nog gärna ur egen ficka.

        • Helt rätt. Det är väl en av de mest intressanta delarna med kulturstödet, att inte all kultur får samma stöd. Dessutom borde all kultur som folk vill uppleva kunna överleva på egen hand. Sänker vi skatterna har folk råd at betala mer.

Comments are closed.