Polisen och integritet

Svensk polis har under mycket lång tid haft ett stort förtroende, vilket är grundläggande för att polisen ska kunna fungera i en demokrati. Nu föreslår vår nuvarande inrikesminister Mikael Damberg att man ska utreda hur polisen får använda DNA-register, ansiktsigenkänning och fingeravtryck på ett mer enhetligt sätt.

Vanligtvis är jag för att polisen ska ha tillgång till bättre verktyg om det behövs, mer och bättre vapen om det behövs, och domstolarna ska döma till längre straff ju fler brott en individ har begått. Så ingen tvekan om att jag är för ordning och reda i samhället.

Däremot har jag slutat tro på svensk polis efter Karl Hedin-fallet, efter den knäböjande polisen, efter dialogpolisernas ridande på trähästar, efter tafs-armbanden och basketspelande med kriminella. Jag har noll förtroende för att polisen kan sköta sitt jobb när auktoriteten har försvunnit. Vad ska de med bättre verktyg till när polisen, som i Karl Hedin-fallet, rentav ägnar sig åt att förfalska bevis och använda sig av hemlig avlyssning för brott som inte borde föranleda hemlig avlyssning?

Nu vet jag att det finns gott om hederliga poliser som i tysthet inte gillar utvecklingen. Problemet är att de är tysta. Alltför tysta. Några få går ut i media eller gör sig hörda anonymt på annat sätt, men det räcker inte.

Det stora problemet med att ge polisen en utökad verktygslåda är inte deras brist på resultat i övrigt, utan vad verktygen kan användas till när polisen till synes verkar prioritera att ge sig på framgångsrika företagare utan att något brott har begåtts. Det har länge varit fel att ha åsikter som skiljer sig från Värdegrund™, så med fler verktyg kan polisen fortsätta sin resa att hjälpa till att korrigera folk som inte tänker PK.

Jag tror fullt ut på att vi behöver ha en stark polis som skyddar medborgarna, men risken att vi får en svag polis som hellre ger sig på medborgarna än brottslingarna är överhängande stor.

För övrigt, när det gäller den knäböjande polisen så blev det ingen arbetsrättslig påföljd, eftersom personen i fråga enligt beslutet var i en utsatt situation. Vilket bara är dumheter. Hen går lugnt fram till folkmassan, passerar en polisbils hela längd innan vederbörande är framme och knäböjer. Att det inte blir några disciplinära följder urholkar bara ytterligare förtroende för hela polismyndigheten.