Sluta jobba eller inte

sluta jobba
Dela gärna / Please share

Under tiden jag bloggat om att bli ekonomiskt oberoende har jag många gånger sett diskussioner om vad man ska göra när man väl når sitt ekonomiska oberoende. Många tänker sluta jobba, vilket ofta genererar kommentarer som “tänk om alla gjorde så”, men det är många som inte tänker sluta jobba.

Dock tänker de göra annat än det de gör idag. De vill ha friheten att kunna jobba så mycket eller lite de vill.

För min del lutar jag åt det senare. Det handlar inte om att bara lägga sig på sofflocket, eller bara resa runt i världen. Tvärtom kommer jag förmodligen ha mer att göra när jag väl når dit än vad jag har idag. Skillnaden är oberoendet.

Att sluta jobba helt vore förmodligen förödande för de flesta. Att inte ha något vettigt att göra är entropi i sin renaste form. De som sett äldre släktingar sluta leva vet vart det slutar.

För livet handlar om att vara aktiv. Det behöver inte betyda att man springer mil efter mil, eller ränner runt i skogarna. Det kan lika gärna betyda att man löser korsord eller spelar poker. Det bästa är förstås om man kan hålla både hjärna och kropp igång.

Kan man hålla igång någon form av aktivitet som genererar mer pengar är det förstås ett plus. Bloggandet är definitivt något jag tänker fortsätta ägna mig åt, då det trots allt ger en och annan krona, och som ni alla vet är varje krona viktig. Nu tar skattmasen en ordentlig kaka av intäkterna, men vi kanske kan få en regering i framtiden som förstår att de enda som skapar riktiga arbeten är företagen.

För övrigt, om ni inte lyssnat på Bourbon Boys och deras låt Taxman så är det hög tid, Youtube-versionen finns nedan och de finns förstås på Spotify.

4 Comments

    • Tråkigt att höra. Jag har sett det alltför ofta. Samtidigt har jag också sett en hel del exempel på människor som inte slutar jobba och lever klara i knoppen till dess att de blir 80-90 och även äldre än så.

  1. Jag skulle rekommendera alla som kan att faktiskt “pensionera sig” på prov. Jag har gjort detta 2 gånger, under ca 1 år varje gång. Man får då en väldigt bra inblick i vad det innebär att inte jobba och om man ens tycker om det. Kan vara bra att veta så man inte planerar och strävar efter något hela livet för att sedan när man äntligen når dit, inse att man inte gillar det alls. Som nämnts i kommentar ovan så är det skrämmande många som verkar falla ner knall fall när arbetslivet är över.
    Personligen har jag absolut inga problem att fylla dagarna utan förvärvsarbete, vilket jag bevisat för mig själv under mer än 2 år. Om jag kan kommer jag troligtvis fortsätta med att ta ett år eller så ledigt med jämna mellanrum tills jag går på den eviga semestern … 6 feet under.
    För att prata investeringsspråk ser jag det lite som att sprida risker och diversifiera livet. Att vänta för länge är lite som att gå all in på Tesla och hoppas att vansinnet fortsätter i evighet. Det jag vill ha högst avkastning på i min “livs portfölj” är tid, allt annat är sekundärt.

    Sedan håller jag absolut med dig om att det inte finns något självändamål i att INTE jobba, dvs göra något mot betalning. Den som har en betald aktivitet som man älskar och som är det roligaste man kan tänka sig att göra, då är det bara att köra in i kaklet tycker jag. Alternativt om aktiviteten ger annat värde än pengar, som en känsla av tillhörighet, att göra nytta, ha kul eller annat som kan driva folk att jobba. Dvs det mesta som inte faller in under “jag måste för att överleva och inte för att jag vill”.

    • Bästa kommentaren på länge, tack! Gillade särskilt “den eviga semestern” – den dyker ju upp förr eller senare och förmodligen slipper vi jobba då. Också en mycket bra idé att pröva på att gå “i pension”. Om det är något man kan vara säker på så är det att det inte fungerar för alla.

      Och bra poänger med varför man jobbar. I slutänden är arbete ett supportsystem för liv, inte tvärtom.

Leave a Reply

Your email address will not be published.


*


*