Ska man ha a-kassa eller inte?

Dela gärna / Please share

A-kassan, eller arbetslöshetskassan som den egentligen heter, är en rätt gammal försäkring. Den har funnits i olika former sedan andra halvan av artonhundratalet och som mest har det funnits närmare 70 olika a-kassor. I dagsläget finns det runt 25 att välja på och vilken du ska välja beror på vart du arbetar. Men jag tänker inte gå in på hur a-kassan fungerar, utan istället hjälpa dig besvara frågan huruvida du ska betala till a-kassan när du arbetar.

I grund och botten får du upp till 365 kronor per arbetsdag när du är arbetslös, så har du tjänat mer än så behöver du en kompletterande inkomstförsäkring för att få samma ersättning. Kostnaden för a-kassa är vad jag förstår inte avdragsgill, vilket däremot kostnaden för fackföreningsavgift är (till 25%). Men oavsett om den skulle vara avdragsgill eller inte blir det som blir kvar en kostnad för det.

Avgifterna till de olika a-kassorna är inte särskilt hög, runt 130-150 kronor. Låt oss räkna på 150 kronor för att få en jämn siffra. Således är kostnaden för att vara med i a-kassan 1 800 kronor per år. Eller 18 000 på tio år. Inte ens vad du skulle få i ersättning för en månad.

De frågor du måste ställa dig är dock:

1) Vad är risken för att du blir arbetslös?

2) Hur eftertraktad är du på arbetsmarknaden?

3) Har du en buffert att leva på om du blir utan inkomster?

4) Har du andra inkomster än bara lön från arbetsgivaren?

5) Sover du bättre på nätterna med att betala till en a-kassa?

6) Kan du anpassa dina kostnader när intäkterna minskar?

7) Kan du uppföra dig och göra ditt jobb?

Låt oss börja med punkten 1. Är risken låg minskar behovet av a-kassan. Samma sak med punkten 2, är du eftertraktad på arbetsmarknaden är risken låg att du står utan jobb även om du blir av med ditt nuvarande arbete.

Har du dessutom en buffert att leva på (Ann Wibble pratade om två årslöner, men hur stor buffert du behöver är upp till din konsumtion) och andra inkomster än bara lönen minskar anledningarna till att ha en a-kassa ännu mer.

Handlar det om att du sover bättre med en a-kassa så må det vara hänt att den behövs, men om du sover bra med tanke på att du har en buffert, du är anställningsbar, risken är låg att du blir av med jobbet och du dessutom som i punkt 6 kan anpassa dina kostnader om intäkterna minskar – ja då kanske du absolut inte behöver en a-kassa.

Sist men inte minst är punkten 7 viktig. Om du missköter dig på ditt jobb, kräver mer än du ger, har auktoritetsproblem och så vidare, då ökar behovet av ett skyddsnät. Men om du alltid gör ditt bästa, fortsätter vidareutbilda dig och bidrar, då finns det ännu en anledning till att a-kassan inte behövs.

Någonstans längs resan mot ekonomiskt oberoende blir den här frågan aktuell. Oavsett om du ser kostnaden för a-kassan som en liten kostnad är det en kostnad på 1 800 kronor per år som du kan lägga på annat. Ett par aktier till kanske?

Jag fattar förstås att har man inte något annat än lön är a-kassan nödvändig och den tjänar sitt syfte, men det är också sunt att ifrågasätta avgifter man bara betalar år ut och år in. Jag har under min yrkeskarriär betalat betydligt mer än vad jag har haft anledning att ta ut (vilket är noll) och nu överväger jag att sluta då mina svar på frågorna ovan lutar mer åt att jag inte har någon nytta av a-kassan.

Hur gör du?

6 Comments

  1. Jag tycker frågan snarare borde handla om ifall man ska vara med i facket eller inte (för att därigenom få en inkomstförsäkring).

    A-kassan är ju en väldigt billig försäkring som alla bör ha. Det är ungefär lika smart som att ha en försäkring på villan, även om 99% av oss kommer ha betalat in mer pengar i försäkringspremier än vi någonsin kommer få ut. Och de allra flesta kommer kanske aldrig få en spänn. Speciellt vi ordningsamma som inte “glömmer” stänga av vattnet till badkaret eller “råkar” tappa kaffetermosen i soffan eller “råkar” slänga knivsetet i parkettgolvet (tre exempel från verkligheten i bekantskapskretsen där försäkringen ersatte skadorna…)

    Men fackavgiften är klart dyrare än kostnaden att vara med i A-kassan. Själv är jag med i unionen och betalar således 235kr/mån.
    Enda anledningen till medlemskap är inkomstförsäkringen, vilken ger 80% av lönen upp till 60kkr/mån i 150 dagar, jmf med A-kassan som maximalt ger 80% av 33000kr i maximalt 100 dagar.

    Jag varit med i både unionen och A-kassan i snart 15 år, och har under den perioden varit utan jobb en gång, men min arbetslöshet varade en dag (mellan två jobb) så ersättningen blev 0kr. Nu har ju visserligen avgiften varierat under åren men går vi på dagens kostnad så är det strax under 70 000kr som “slängts bort” på A-kassa och fackmedlemskap. Bortkastade pengar kan tyckas, å andra sidan så räcker det ju med att vara arbetslös i två månader för att man ska ha tjänat igen hela kostnaden, med rejäl ränta, så jag vill hävda att A-kassa+fackmedlemskap fortsatt är en billig inkomstförsäkring som alla bör ha (tjänar man under 33kkr/mån kan man dock skippa fackmedlemskap då det inte ger några extra pengar vid arbetslöshet).

    Men visst, vill man gambla så finns ju en del pengar att tjäna. Sett över ett helt arbetsliv så kan man ju spara omkring 200 000kr genom att skippa båda medlemskapen.

    • Håller med om att det är en billig försäkring, men vad jag ville komma åt var att om man har byggt sin pengamaskin och inte tillhör ett yrke det går tretton på dussinet av så blir det en onödig trygghet som sparar pengar. Allt beror på vart man befinner sig.

  2. A-kassan är en billig försäkring om man blir arbetslös. Ersättningen är också väldigt generös tidsmässigt då den som har stämplat slut på sina a-kassedagar får fortsatt ersättning genom att bli inskriven i Jobb-och utvecklingsgarantin. Ersättningen motsvarar då samma belopp som du hade när a-kassan tog slut. För att få samma belopp måste man fortsatt betala a-kasseavgiften. Det finns inget stopp på hur länge du kan delta i Jobb-och utvecklingsgarantin utan så länge du är arbetslös och aktivt söker arbete kan du delta och få ersättning. Innebär Mao att du som 20-åring kan vara medlem i en a-kassa och jobba heltid ett år och sedan vara försörjd fram till pensionen.

    Vad många inte känner till så har du möjlighet till fortsatt ersättning på samma nivå som a

    • Ja, det är en billig försäkring och har man ingenting annat att falla tillbaka på så är det klart att a-kassan är ett alternativ. Men har du kommit så långt att din pengamaskin genererar en basinkomst så varför lägga pengarna på en försäkring du (kanske) aldrig behöver?

  3. Aldrig varit med i facket och aldrig varit med i A-kassa. Aldrig heller varit arbetslös ofrivilligt. Jag vet inte riktigt om jag håller med om att det är en billig försäkring, billig för vem undrar jag då? För den individ som nyttjar den, visst, men hur billigt blir det för tex arbetsgivare som tvingas betala in sina procent via arbetsgivaravgiften tex?

    Jag tror som nämns att om man känner sig själv, sitt jobb och sannolikheten att bli arbetslös bra nog, så är både fack och A-kassa en onödig utgift. Speciellt i vissa perioder av livet och ålder tex.

    • Ja precis, det är också en viktig aspekt – även arbetsgivaren måste pynta in en del. Och helt rätt, känner man sig själv blir det en helt annan fråga.

Leave a Reply

Your email address will not be published.


*


*